ANTI-SÄRSKRIVNINGSKAMPANJ!

Detta är en del av ett svenskaprojekt i skolan. Vi fick i uppgift att skriva en egen ordlista med tio ord, som vi fick välja helt själva. Eftersom jag är en hataallasärskrivningar-person så var jag tvungen att ta det ordet ^^ Två A4-ark om särskrivingar - Inte illa, va!?

”Alla blå bär är blå bär – även blåbär – men det är bara blåbär som är blåbär” - Skrivihop.nu
Ordet ”särskriva” betyder att skriva isär ett ord eller uttryck i två eller flera delar, och är ett begrepp som finns inom språklig grammatik. Särskrivningen är det vanligaste felet inom svenskan och andra språk där man kan bilda nya ord genom sammansättningar, i stort sett helt utan begränsningar.
Om det står t.ex. ”Rök Fritt” på en skylt någonstans, så betyder det att man får röka så mycket man vill. Om det däremot stå ”Rökfritt” så får man inte röka alls. Ordet ”särskrivning” hör till ordklassen verb och heter i sin grundform ”Att Särskriva”. Det är ett abstrakt ord som består av tre stavelser. Finns det någon förklaring till varför man skriver isär? Här följer en redovisning om de flesta teorier till särskrivandets ursprung.

Anglicism:
Svenskan blir Svengelska. ”Alla andra” språk skriver isär, däribland engelskan som präglar en stor del av vår vardag. Detta är den vanligaste och troligaste förklaringen.

Bindestreck:
När man lär sig skriva i skolan, är det vanligt att man lär sig att skriva t.ex. ”glas-ögon”, istället för ”glasögon”. Detta är den s.k. ”Bamse-effekten”. I barntidningen Bamse skriver författarna gärna långa ord med ett bindestreck emellan, t.ex. ”Trottoar-kant” istället för ”Trottoarkant”. Det har jag ju en större förståelse för, eftersom tidningen är riktad som småbarn, och för en sexåring kan det ju vara svårt att läsa längre ord, och då blir det såklart lättare att läsa ”Trottoarkant” istället.

Demokrati: Den här nya teorin går ut på att vi inte särskriver mer idag – det bara märks mer, eftersom det idag är lättare att nå ut med texter, affischer och webbsidor, än det var för 50 år sedan.

Dysihopiker: Kan det finnas folk som inte ”ser” när ett ord ska skrivas ihop? När jag är osäker på hur ett ord stavas eller om det ska skrivas ihop eller inte, skriver jag ordet på det, eller de, sätt jag tror det stavas. När man sedan får fram rätt kombination tänker man ”Ja, så ska det vara!”, eftersom man känner igen stavningen. Kan det då finnas folk som inte känner igen orden när de ser dem, och därför bara skriver något de tror är rätt?
Ologiska regler: En del ord, dock väldigt få, är oförskämt ologiska: ”Gröna Lund-båten”, ”Sista minuten-resa”. För att kunna skriva de orden måste man veta precis hur de stavas, eftersom det inte längre går att ”se” hur de ska stavas.

Rättstavningskontroll & Sms-språk: Det är vanligt att folk litar lite för mycket på s.k. rättstavningsprogram i exempelvis Word. Den felmarkerar inte ord som ”Skum tomte”, men gör betydligt större uppror om man skulle skriva ”Skumtomte” istället. I de flesta mobiltelefoner finns även funktionen ”T9”, en autotextfunktion, som gör att sms:en går fortare att skriva, men finns inte ordet man vill skriva i ordlistan visas en liten ruta som tillkännager att: ”Ordet finns inte i ordlistan”. Då gör man istället ett mellanslag och skriver andra halvan av ordet sedan. Et voilá – En särskrivning! Det går ju såklart att ta bort mellanrummet mellan orden, men har man bråttom så är det ju inget man ”slösar” tid på.

Egna tankar & åsikter: Själv så är jag en person som i stort sett aldrig särskriver, och när jag gör det blir jag skitförbannad på mig själv! Särskrivningar måste vara det värsta som finns! De ska raderas ut ur svenska språket, sprängas i luften! NU! Jag måste alltid anmärka på folk som särskriver, och när jag ser dem, speciellt i reklam, blir jag nästan vansinnig! Hur svårt kan det vara att skriva ihop?! De värsta särskrivningarna jag har sett är nog ”Ute bland mix”, ”brun hårig tjej” & ”mellan mjölk”. Jag tror att den största anledningen till att folk särskriver är att det inte är så många andra språk där man skriver ihop orden. T.ex. engelskan har ju nästan inga hopskrivningar alls! Sedan tycker jag också att särskrivningar får en text att genast se mycket oseriösare ut, än om man hade skrivit ihop. När jag läser en text och jag börjar se särskrivningar lessnar jag ganska fort. De förstör en annars välskriven text helt! Fast det kanske jag tycker bara för att jag är så paranoid när det gäller just särskrivningar…

VÅGA VÄGRA SÄRSKRIVNINGAR! DE SKA UT UR SVENSKA SPRÅKET! - Do it like Hedlund! http://youtu.be/WTJb_K33g3g


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0